Packes Syrra

Jag har sån himla blogg-lust. Jag vill skriva allt jag tänker och drömmer om inför resan i juli, och beskriva glädjen och känslan i kroppen. Risken är att det skulle bli tjatigt och det vill jag ju inte. Lite kvalité ska man väl hålla på bloggen? Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om, eller prata om, men jag känner ett konstant sug att göra båda delarna, när det gäller resan! Jag försöker hela tiden planera och fixa för att allt ska bli så bra som möjligt för alla inblandade, och det gör jag för att jag tycker det är sååååå jävla roligt. Vi har bokat allt utom flyg till/från London, men det ska vi lösa senast om ett par veckor. Sen när det väl är dags att sy ihop resan är det dags att börja planera vad vi ska hinna med att göra under vår korta tid i London, och vår vecka i Spanien. Jag känner ju mest att jag vill planera för vad vi ska göra i London efter jag mest vill sola och bada när vi kommer till Puerto Banús. Det jag vet är att jag vill åka med en tom resväska och fylla den i London! Underbart! Vi får väl se hur mycket pengar jag har kvar till Spanien när vi landar i Malaga. ;) Jag är sjukt pirrig och taggad. Såhär taggad har jag inte varit till en resa sen, jag vet inte när. Tror bestämt att det var antingen när jag skulle till London med jobbet, eller typ när vi skulle till Spanien med Tedh och Nathalie, och det var 2008. Känslorna är som att vara kär igen (jo, jag är fortfarande kär i Johan, men jag menar ju NYkär såklart). Sådär som man tror att naturen känner på våren, så som jag själv känner på våren. Energin kommer "tillbaka" efter en paus över vintern. Det bli lite konstigt för mina känslor krockar med min trötthet. Denna vecka har det blivit sena kvällar hela veckan, och inte blir det bättre idag - vi ska nämligen se Fast&theFurious6 ikväll. Tänk dig att du är så glad att du bara vill tjoa och skutta runt hela dagen, men att du helt enkelt inte har ork till det. Typ som att din kropp har kedjat fast dig där du sitter/står. Det är en frustrerande känsla må jag säga. Ikväll ska Johan springa Scania-milen. Han blev anmäld av sin chef, och då är det bara att snällt snöra på sig skorna och springa. Jag tänkte åka dit och heja på honom och ta emot honom när han går i mål. Stackars! <3 Han har sprungit typ 1 gång de senaste 3 åren, och det var förra året. Själv har jag varken haft tid eller ork att springa denna veckan. Skulle gjort det igår egentligen men eftersom jag var helt slut hoppade jag över det. Jag tänkte släpa med mig löparskor till Leksand i helgen och se vad det blir utav det. Jag står inför ett viktigt beslut imorgon.... Återkommer om det när jag bestämt mig hur jag ska göra. XXX