Längtan
Det finns så många saker att längta till just nu.
Det mest uppenbara och självklara är att få träffa den lilla människa som växer inuti mig, den lilla som är hälften av mig och hälften av den finaste människan jag vet. För varje sekund som går närmare den stunden jag får se den lilla, älskar jag den mer och mer och kan knappt vänta på att få följas åt resten av livet.
Jag längtar också efter att inte längre vara gravid. Även om jag haft en ganska enkel graviditet, med endast småkrämpor till och från, så börjar jag ändå längta efter att slippa känna mig stor och otymplig. Bara att kunna gå en liten sträcka utan att få ont, flåsa som efter en löprunda och få sammandragningar så att hela magen blir hård och obekväm...
Jag längtar efter att kunna gå till gymmet, sätta i hörlurarna och bara springa på löpbandet. Att få igång kroppen och orken igen. Se resultat av det hårda arbetet man lagt ner i form av kosthållning och träning. När man äntligen slår sitt personbästa och känner sig stark...
Jag längtar efter att kunna äta och dricka det jag vill. Det är inte så många saker jag behövt utesluta från kosten som känns jobbiga att avstå. Däremot kan jag verkligen sakna att ta ett glas rött, beställa en Heiniken eller blanda till en Vodka-Lime-(Schnela). Jag tycker inte att det har varit svårt att avstå alkoholhaltiga drycker, men jag saknar dem ibland.
Jag längtar efter att kunna sova utan en massa extra kuddar och konstiga sovställningar där varje vändning under natten innebär stånk och stön. Eller bara att sova på rygg och ändå kunna andas...
Oavsett hur mycket jag längtar och saknar så känns det så värt det. Det är ju trots allt det största man kan vara med om i livet, att bli förälder. Tänk att om ett par månader blir jag mamma och Johan blir pappa, till VÅRT barn.
För envis för min kropps bästa...
Kroppen börjar bli tung. +10kg sedan graviditetens start och börjar bli ganska framtung. Hjärnan håller inte med. Den ligger ca 1 år efter, för den tror oftast att jag är lika ”smal” som jag var då. (Nåja, i jämförelse iallafall).
Hjärnan vill fortfarande göra saker som jag brukade kunna göra och idag lyssnade jag mer på hjärnan än på kroppen. Jag har tvättat och hängt ett par maskiner bebiskläder och resten av dagen har spenderats i köket.
Jag har gjort tre olika sorters glass, med smaker från trädgården (röda vinbär och krusbär som jag var ute och plockade på förmiddagen) och dessutom vaniljglass. Utöver det fick jag för mig att göra maränger på äggvitan som blev över från glassgörandet. 3 plåtar maränger blev det. Tog en paus och åkte ner till poolen för ett dopp och fortsatte sedan i köket. Hemmagjord coleslaw och grillade hamburgare till middag.
Inte många minuter i sittande läge idag så fötterna har tagit ganska mycket stryk. Ont här och var
Johan har varit jätteduktig i barnrummet där han har börjat renovera.
Gick in i v30 idag och hoppas att veckorna efter semestern får gå fort. 39 arbetsdagar har jag räknat till men några av dem kommer bli halvdagar eftersom vi ska till barnmorskan och dessutom ett par föräldrakurser.
Längtar efter att få träffa den lilla människan som växer i magen.
Gravidhjärnan har börjat ta ordentlig fart, eller är det tvärt om kanske? Om jag inte säger fel ord så tappar jag dem helt. Kan bli roligt men otroligt frustrerande också.
Igår kom äntligen vårt blivande gudbarn och våra bästa vänners bebis Stella till världen. Har sett henne på några bilder och hon är otroligt söt! Hoppas såklart att vi får träffa henne snart också! <3
Lite gammalt skit från förra året har idag besökt Hjärnkontoret. Antar att det blir så när man pysslar med mycket som inte kräver så mycket tankeverksamhet och då tar automatiska tankar över. Hoppas att det bara är tillfälligt...
Nu, kanonmiddag följt av glass 😊
