Bättre och bättre
Den där underbara känslan. När man känner att energin kommer tillbaka och man börjar friskna till... När man t.o.m orkar stå upp utan att bli anfådd. Den där hemska känslan när man kommer till klassrummet och på dörren står en lapp: Lektionen flyttad till B49 (dvs 4 trappor upp)...
Stannade på vägeen upp och satte mig på huk. Knappt nån luft och svartnade framför ögonen. Obehagligt, men jag tror jag skrämde klasskamraten mer, inte alls meningen.
Stannade på vägeen upp och satte mig på huk. Knappt nån luft och svartnade framför ögonen. Obehagligt, men jag tror jag skrämde klasskamraten mer, inte alls meningen.
Dagen gick väldigt fort idag. Skönt faktiskt.
Håller tummarna för att hostan går över snart så att jag kan börja träna igen! Gick nästan ner ett helt kg under tiden jag var sjuk. Hoppas det fortsätter gå åt rätt håll för jag vill verkligen vara snygg till beachen!
Vet att mina inlägg har varit skitkul på senare tid, men ska försöka hitta nåt vettigt att blogga om snart.
Ska testa göra lite situps nu. Heja heja!
XXX
Håller tummarna för att hostan går över snart så att jag kan börja träna igen! Gick nästan ner ett helt kg under tiden jag var sjuk. Hoppas det fortsätter gå åt rätt håll för jag vill verkligen vara snygg till beachen!
Vet att mina inlägg har varit skitkul på senare tid, men ska försöka hitta nåt vettigt att blogga om snart.
Ska testa göra lite situps nu. Heja heja!
XXX
Hockeydag
Dagen har innehållit två viktiga hockeymatcher. OS-final mot Kanada, som slutade i förlust efter en bedrövlig match. Kanada hade så mycket mer att komma med än Sverige. Blev väldigt ledsen för Bäckis skull, eftersom han "åkte fast" i dopingkontroll, pga sin allergimedicin. Helt sjukt att de meddelar det precis innan nedsläpp. Tråkigt, när han ska få spela den viktigaste matchen i sitt liv. Finns det något jag hatar i världen är det orättvisa och detta kändes riktigt orättvist.
Andra matchen var Patriks match mot Tingsryd. Tredje och avgörande matchen i playoff, förlorades tyvärr också. 5-2 slutade matchen och det kändes heller inte helt rättvist, eftersom VIK såg bättre ut större delen av matchen. Trist, trist med så kan livet vara ibland.
Kort uppdatering, för nu ska vi titta på Walking dead! God kväll och god natt!
Andra matchen var Patriks match mot Tingsryd. Tredje och avgörande matchen i playoff, förlorades tyvärr också. 5-2 slutade matchen och det kändes heller inte helt rättvist, eftersom VIK såg bättre ut större delen av matchen. Trist, trist med så kan livet vara ibland.
Kort uppdatering, för nu ska vi titta på Walking dead! God kväll och god natt!
Håll tummarna
Vänligen håll tummarna för mig nu! Känns som att jag är på bättringsvägen. Känner mig inte så febrig längre, däremot är hostan lika jobbig. Har fått några konstiga utslag på händerna, som är som små prickar och kliar som fan. Hoppas att det bara är tillfälligt!
Jag vet inte om det är rastlösheten efter att jag spenderat 3 dagar i soffan eller om det är solskenet och alla tv-reklamer men oj Oj OJ vad jag är res-sugen! Helt sjukt verkligen. Har börjat fundera på hur jag ska göra i sommar. Min förhoppning är ju att få jobba en del i sommar, men jag hoppas ju att jag ska hinna med någon veckas semester. När jag drömmer mig bort låter det ungefär såhär i huvudet:
"Åh, man kanske skulle åka tillbaka till Rom... Eller, åh Grekland, tillbaka till Rhodos.... Eller nej, Gran Canaria, eller, nej NU VET JAG! Ö-luffa i Grekland!!! Skitsamma vi kör alltihop!"
Jag har en idé om att flygluffa i Europa, istället för att tågluffa (tar för lång tid). Ska börja ned att tjäna lite pengar så får vi se vad det blir lite närmare sommaren.
Imorgon är det OS-final, Sverige-Kanada. Fick veta igår att det kommer vara 3 Kanadensiska domare som dömer matchen, och om någon av dessa skulle få förhinder så finns det 3 back-updomare, som också är från Kanada. Det är ju HELT SJUKT! Det gör mig otroligt förbannad. Det ska fan inte få vara så! Det måste ju för fan finnas 3 personer som är minst lika kvalificerade för uppgiften som dessa personer?! Man börjar ju fundera på om det är nån jävla idiot i Kanada som har betalat sig till detta. Förhoppningen är väl att de ska känna sig rädda och döma fördel för Sverige, men känner jag Hockey-Kanada rätt så bryr de sig inte! ÅÅÅååååååh Frustrationen! FAAAAN!!!!
Nåja, vi får se vad det blir av detta!
Idag ska vi in till stan för att kolla om vi kan få ringarna att sitta lite lite bättre! :)
XXX
Jag vet inte om det är rastlösheten efter att jag spenderat 3 dagar i soffan eller om det är solskenet och alla tv-reklamer men oj Oj OJ vad jag är res-sugen! Helt sjukt verkligen. Har börjat fundera på hur jag ska göra i sommar. Min förhoppning är ju att få jobba en del i sommar, men jag hoppas ju att jag ska hinna med någon veckas semester. När jag drömmer mig bort låter det ungefär såhär i huvudet:
"Åh, man kanske skulle åka tillbaka till Rom... Eller, åh Grekland, tillbaka till Rhodos.... Eller nej, Gran Canaria, eller, nej NU VET JAG! Ö-luffa i Grekland!!! Skitsamma vi kör alltihop!"
Jag har en idé om att flygluffa i Europa, istället för att tågluffa (tar för lång tid). Ska börja ned att tjäna lite pengar så får vi se vad det blir lite närmare sommaren.
Imorgon är det OS-final, Sverige-Kanada. Fick veta igår att det kommer vara 3 Kanadensiska domare som dömer matchen, och om någon av dessa skulle få förhinder så finns det 3 back-updomare, som också är från Kanada. Det är ju HELT SJUKT! Det gör mig otroligt förbannad. Det ska fan inte få vara så! Det måste ju för fan finnas 3 personer som är minst lika kvalificerade för uppgiften som dessa personer?! Man börjar ju fundera på om det är nån jävla idiot i Kanada som har betalat sig till detta. Förhoppningen är väl att de ska känna sig rädda och döma fördel för Sverige, men känner jag Hockey-Kanada rätt så bryr de sig inte! ÅÅÅååååååh Frustrationen! FAAAAN!!!!
Nåja, vi får se vad det blir av detta!
Idag ska vi in till stan för att kolla om vi kan få ringarna att sitta lite lite bättre! :)
XXX
Sjukstuga
Varvar mellan att frysa och att svettas. Föredrar det senare faktiskt, även om det är jobbigt.
Vet inte vad det är för skit jag har åkt på, men det är inte en vanlig förkylning iallafall. Liknar symptomen jag hade när jag hade influensa för många år sedan.
Vet inte vad det är för skit jag har åkt på, men det är inte en vanlig förkylning iallafall. Liknar symptomen jag hade när jag hade influensa för många år sedan.
Det värsta med detta är febern och tröttheten. Igår låg jag hela dagen i soffan och sov. Sen är det ju hostan, det sega slemmet och nästäppan.
Ska man se något ljus i mörkret får man väl säga avsaknaden av aptiten! Är varken hungrig eller sugen på något att äta. Nog för att jag älskar att äta mat, men om detta leder till förlorad vikt, blir jag riktigt glad!
Igår var värsta dagen so far. Idag känns det lite bättre, jobbigt bara när man är så trött att man knappt orkar resa sig ur soffan, men är så rastlös att man vill åka till gymmet och köra ett varv på löpbandet. Tänkte slänga på nån film, eller sova en stund nu.
XXX
Ska man se något ljus i mörkret får man väl säga avsaknaden av aptiten! Är varken hungrig eller sugen på något att äta. Nog för att jag älskar att äta mat, men om detta leder till förlorad vikt, blir jag riktigt glad!
Igår var värsta dagen so far. Idag känns det lite bättre, jobbigt bara när man är så trött att man knappt orkar resa sig ur soffan, men är så rastlös att man vill åka till gymmet och köra ett varv på löpbandet. Tänkte slänga på nån film, eller sova en stund nu.
XXX
Fan fan fan!
Det är något som säger mig att jag absolut inte ska komma igång med träningen och gå ner i vikt. Inte nog med smärta i höfter och knän, nu har febern hittat hit också! Började med hosta och irritation i halsen i dag på dagen men nu har som sagt tempen stigit till 37,9, jag som vanligtvis ligger på 36,6. Har lite tryck bakom pannan också... Det värsta med febern är att jag känner mig så sjukt frusen. Har precis tagit 1 ipren och 1 alvedon, hoppas det blir lite bättre snart. Om man nödvändigtvis vill se något ljus i mörkret är aptiten nästintill obefintlig, vilket leder till att jag äter mindre än vanligt.
Dumma baciller, som har besökt mig allt för ofta detta år redan! Låt mig vara era jävlar!
Krya på mig! <3
Dumma baciller, som har besökt mig allt för ofta detta år redan! Låt mig vara era jävlar!
Krya på mig! <3
XXX
Ont och sånt jävla skit!
God kväll!
För första dagen på lääääääänge har det varit sol ute. Tråkigt nog fick jag inte njuta överdrivet mycket av den eftersom jag gick i skolan hela dagen. Hade dessutom möte på lunchen vilket gjorde att jag hade ca 20 min lunch. Hade gärna hängt i solen en stund idag.
Efter plugget var det raka vägen till gymmet. Hoppades på att två dagars vila skulle göra att höfterna/knäna hade återhämtat sig, men så var icke fallet. Tänkte ta en sväng förbi löplabbet nån dag snart och kolla om de har nåt bra förslag på hur jag kan bättra på löpsteget/minska påfrestningen av höfter och knän. Jag har et ett löpsteg tyngre än en elefant vilket kan vara en stor bov i dramat. Jag vet att jag har rätt typ av sko för mitt löpsteg iallafall. Önskar att jag kunde mer om sånt här... Nu när träningen äntligen är rolig vill jag ju inte behöva vila det första jag gör!
Använde mig endast av löpbandet idag, eftersom det var rätt mycket folk idag. Hade hoppats på att en crosstrainer skulle vara ledig. Det värsta med träningen idag var ju såklart att både höfter och knän gjorde ont. Det BÄSTA var att jag kände extremt stor skillnad på orken idag. Vet inte om det beror på att konditionen börjar bli bättre eller om kroppen bara var uppladdad bättre idag. Kanske har det att göra med kosttillskottet jag tar, eller kanske en kombo av alla dessa faktorer? Fantastiskt skönt att orka springa 11km/h i 3 minuter utan att krokna!
Värmer och värker i både knän och höfter fortfarande dock. Känner mig som en gammal tant. Vad fan, som 24½-åring ska man väl inte ha ont efter träning?! Arg och besviken på mig själv, över att det har fått bli såhär! Att vila sig i form är ju heller ingen höjdare! Hur ska man då kunna bli vältränad? skit, Skit, SKIT!
XXX
Efter plugget var det raka vägen till gymmet. Hoppades på att två dagars vila skulle göra att höfterna/knäna hade återhämtat sig, men så var icke fallet. Tänkte ta en sväng förbi löplabbet nån dag snart och kolla om de har nåt bra förslag på hur jag kan bättra på löpsteget/minska påfrestningen av höfter och knän. Jag har et ett löpsteg tyngre än en elefant vilket kan vara en stor bov i dramat. Jag vet att jag har rätt typ av sko för mitt löpsteg iallafall. Önskar att jag kunde mer om sånt här... Nu när träningen äntligen är rolig vill jag ju inte behöva vila det första jag gör!
Använde mig endast av löpbandet idag, eftersom det var rätt mycket folk idag. Hade hoppats på att en crosstrainer skulle vara ledig. Det värsta med träningen idag var ju såklart att både höfter och knän gjorde ont. Det BÄSTA var att jag kände extremt stor skillnad på orken idag. Vet inte om det beror på att konditionen börjar bli bättre eller om kroppen bara var uppladdad bättre idag. Kanske har det att göra med kosttillskottet jag tar, eller kanske en kombo av alla dessa faktorer? Fantastiskt skönt att orka springa 11km/h i 3 minuter utan att krokna!
Värmer och värker i både knän och höfter fortfarande dock. Känner mig som en gammal tant. Vad fan, som 24½-åring ska man väl inte ha ont efter träning?! Arg och besviken på mig själv, över att det har fått bli såhär! Att vila sig i form är ju heller ingen höjdare! Hur ska man då kunna bli vältränad? skit, Skit, SKIT!
XXX
Förlovning
Hemligheten är avslöjad. Jag och Johan har förlovat oss. Dock hände det inte igår på alla fjärtans, utan på vår 8-årsdag. Här kommer historian:
Eftersom vi firade vår 8årsdag på en tisdag (den 14/1), bestämde vi oss för att inte göra någon särskilt på dagen utan vänta till på lördagen. Vi nöjde oss med en myskväll hemma. Kvällen slutade i mjukisbyxor och en stor tröja (för det kan man göra efter 8 år ihop). Innan vi skulle sova låg vi båda i sängen, Johan under täcket och jag med huvudet på hans mage, som en kudde. Johan frågade mig hur jag tyckte att vi skulle fira på lördagen, och jag frågade om han hade något särskilt i åtanke. Det hade han förstås. Jag gissade på flera olika saker, men kom aldrig på vad han menade. Jag fick en sista gissning och jag minns inte ens mitt förslag. Johan tog min han och lyfte den ovanför mitt huvud, där jag låg, började gosa -ed min hand, och satte på en ring på mitt vänstra ringfinger. "Jag tänkte att vi kunde fira vår förlovning" sa han, samtidigt som han satte på ringen.
Jag vände mig om, med världens största leende och frågade om han hade blivit tokig... "DET LÅTER SOM EN JÄTTEBRA IDÉ" svarade jag, samtidigt som jag nästan pussade sönder hela hans ansikte. Efter en stund påpekade han att han tyckte att jag hade parkerat mina läppar mot hans! :)
Han fortsatte förklara sitt förslag, och sa att vi kunde bo på Scandic Anglais, äta på Missisippi Inn (precis som vi firade vår 4årsdag) och dessutom börja kolla på ringar. Och det var precis vad som hände på lördagen.
Vi hann inte titta på ringar så länge, och när vi var tvungna att åka till restaurangen kände vi oss mer förvirrade av förlovningsrings-djungeln än innan. Det är ju helt sjukt hur mycket olika alternativ det finns. Klassiska, guld, vitt guld, palladium, titan, diamanter, stenar, utan stenar, bredd, storlek, form, you name it... Vi bestämde oss för att berätta för familjerna redan då, men ville vänta med att göra det officiellt tills vi hade valt och fått våra ringar.
Flera gånger var vi på ring-jakt men det var först förra lördagen vi bestämde oss, typ 5 gången gillt. Vi köpte våra ringar på Wilhelm Pettersson, och jag är väldigt nöjd med valet av butik. Deras service var fantastisk och det var det som vägde in mest för min del. Vi var på flera olika ställen och kollade men vi återkom flera gånger till just W.P. Eftersom vi skulle få ringarna på onsdagen bestämde vi oss för att vänta till på fredagen och alla hjärtans dag med att byta dem.
Vi skålade med skumpa (som förövrigt smakade satan), satte på varandras ringar och hade en riktigt mysig kväll med finmiddag (som inte heller blev toppen) och filmmys. Jag fick t.o.m rosor, dagen till ära!
Det finns inte tillräckligt många ord i ordboke som kan beskriva min kärlek till Johan. Jag älskar dig, min Mozi! <3 Förut, nu och alltid!
Idag har vi firat vår förlovning och dagen-efter-Alla-<3:ns-dag hos Johans föräldrar. Vi åt italiensk mat och Ahlgrens-bilar-pannacotta. Mums. Trots att vi åt vid 19-tiden och klockan snart är 02.00, är jag fortfarande i matkoma. Ett fenomen som är rätt vanligt när vi är på middag hos mina svärföräldrar. Orkade inte ens ta en bit Marabou Oreo. Då är det illa....
Back to healthy eating tomorrow! Imorgon ska vi åka till Tranås för att se lillebror spela hockey. Woohoooooo!
Jag vände mig om, med världens största leende och frågade om han hade blivit tokig... "DET LÅTER SOM EN JÄTTEBRA IDÉ" svarade jag, samtidigt som jag nästan pussade sönder hela hans ansikte. Efter en stund påpekade han att han tyckte att jag hade parkerat mina läppar mot hans! :)
Han fortsatte förklara sitt förslag, och sa att vi kunde bo på Scandic Anglais, äta på Missisippi Inn (precis som vi firade vår 4årsdag) och dessutom börja kolla på ringar. Och det var precis vad som hände på lördagen.
Vi hann inte titta på ringar så länge, och när vi var tvungna att åka till restaurangen kände vi oss mer förvirrade av förlovningsrings-djungeln än innan. Det är ju helt sjukt hur mycket olika alternativ det finns. Klassiska, guld, vitt guld, palladium, titan, diamanter, stenar, utan stenar, bredd, storlek, form, you name it... Vi bestämde oss för att berätta för familjerna redan då, men ville vänta med att göra det officiellt tills vi hade valt och fått våra ringar.
Flera gånger var vi på ring-jakt men det var först förra lördagen vi bestämde oss, typ 5 gången gillt. Vi köpte våra ringar på Wilhelm Pettersson, och jag är väldigt nöjd med valet av butik. Deras service var fantastisk och det var det som vägde in mest för min del. Vi var på flera olika ställen och kollade men vi återkom flera gånger till just W.P. Eftersom vi skulle få ringarna på onsdagen bestämde vi oss för att vänta till på fredagen och alla hjärtans dag med att byta dem.
Vi skålade med skumpa (som förövrigt smakade satan), satte på varandras ringar och hade en riktigt mysig kväll med finmiddag (som inte heller blev toppen) och filmmys. Jag fick t.o.m rosor, dagen till ära!
Det finns inte tillräckligt många ord i ordboke som kan beskriva min kärlek till Johan. Jag älskar dig, min Mozi! <3 Förut, nu och alltid!
Idag har vi firat vår förlovning och dagen-efter-Alla-<3:ns-dag hos Johans föräldrar. Vi åt italiensk mat och Ahlgrens-bilar-pannacotta. Mums. Trots att vi åt vid 19-tiden och klockan snart är 02.00, är jag fortfarande i matkoma. Ett fenomen som är rätt vanligt när vi är på middag hos mina svärföräldrar. Orkade inte ens ta en bit Marabou Oreo. Då är det illa....
Back to healthy eating tomorrow! Imorgon ska vi åka till Tranås för att se lillebror spela hockey. Woohoooooo!
Hemligheter som avslöjas
För dig som följt min blogg under veckan och är nyfiken på vad hemligheterna har handlat om....
Grattis till oss som förlovade oss 14/1 -2014.
Jag älskar dig min Mozi! Förut, nu och föralltid.
Intervju
Min känsla är att intevjun jag hade idag gick bra. Iallafall ganska. Jag kom på mig själv med att prata rätt mycket, och att jag ibland var oorganiserad i det jag sa. Men innehållet av det jag pratade om var nog ganska bra, och jag tyckte faktiskt själv att jag passade mer och mer som reseledare! :) Nu är det bara att vänta och se... Håll alla tummar och tår tack!
Hela skoldagen har bestått av engelska! Fantastiskt roligt! Vi har fått diskutera kring olika typer av business meetings.
På lunchen gick jag till en ny butik som ligger vid skolan och köpte mig lite piller. Kosttillskott för att vara exakt. Öppnade precis burken och de luktar satan. Men hjälper de mig att gå ner i vikt lite snabbare är jag tacksam!
Tålamodet är sådär när det kommer till viktminskning för mig. Jag började om i söndags. Med börja om menar jag att helgen innehöll massor av mums och ingen träning alls, förrän söndagen då. Har inte vägt/mätt mig så noga sedan dess men har inte sett några resultat än!
Idag är det vilodag, och konstigt nog är det enda jag vill göra är att åka till gymmet och springa, simma eller cykla. Trots att jag är trött i ögonen känner jag för att göra av med energi och svettas. Får nöja mig med mina situps ikväll. Jag gör ca 100 st/kväll.
Har idag förberett ett par små detaljer till fredagens avslöjande.... Nyfiken? Då är du välkommen att fortsätta följa min blogg :) <3
Puss och Kram så länge!
Hela skoldagen har bestått av engelska! Fantastiskt roligt! Vi har fått diskutera kring olika typer av business meetings.
På lunchen gick jag till en ny butik som ligger vid skolan och köpte mig lite piller. Kosttillskott för att vara exakt. Öppnade precis burken och de luktar satan. Men hjälper de mig att gå ner i vikt lite snabbare är jag tacksam!
Tålamodet är sådär när det kommer till viktminskning för mig. Jag började om i söndags. Med börja om menar jag att helgen innehöll massor av mums och ingen träning alls, förrän söndagen då. Har inte vägt/mätt mig så noga sedan dess men har inte sett några resultat än!
Idag är det vilodag, och konstigt nog är det enda jag vill göra är att åka till gymmet och springa, simma eller cykla. Trots att jag är trött i ögonen känner jag för att göra av med energi och svettas. Får nöja mig med mina situps ikväll. Jag gör ca 100 st/kväll.
Har idag förberett ett par små detaljer till fredagens avslöjande.... Nyfiken? Då är du välkommen att fortsätta följa min blogg :) <3
Puss och Kram så länge!
Känslan av att vara någon annan än den man brukar vara
Idag har varit en riktigt bra dag. Titeln beskriver vad jag känt under dagen men inte varför. Här kommer förklaringen:
Vi hade sovmorgon idag, och lektionen skulle inte börja förrän kl 13.00. I normala fall hade jag sovit till 11.15, slängt i mig lite lunch och åkt till skolan en halvtimme senare. Istället såg dagen ut såhär:
Kl. 08.00 satt jag i soffan och åt frukost, gröt med blåbär, lingon och lite äppelmos och mjölk till Nyhetsmorgon. 50 minuter senare befann jag mig på gymmet, ombytt och klar. 30 minuter på löpbandet och 10 minuter på träningscykeln blev det. Börjar kännas i knäna tyvärr, men som planerat är det vilodag imorgon. Blir det träning på torsdag, blir det simning eller crosstrainer för att skona mina stackars gamla fotbollsknän. Efter gymmet åkte jag hem, duschade, åt lunch och sedan sminkade jag mig lite extra och satte på mig lite snyggare kläder än vanligt - faktiskt mitt favoritlinne jag fick av lillebror i julklapp!
Den korta skoldagen bestod av Professional English, och jisses vilken fantastisk eftermiddag. Lärarinnan verkar vara helt fantastiskt och kommer från Storbritannien, vi fick prata lite engelska redan idag och jag kände att jag hade rätt bra flyt, men det ska bli ännu bättre.
Middagen bestod av kycklingsallad, och hade intagits redan innan kl.19.30. REKORD!
Brorsan spelade ikväll en viktig match mot kumla. Minst 1 poäng skulle ta Västervik till playoff till allsvenskan! Det blev 3 poäng. Lillebror blev även utsedd till Den mest värdefulla spelaren 13/14. Jävlar vad stolt jag är! Pysen, som jag kallar honom, stod för 1 mål och 1 assist!
Kan nog inte beskriva den stolthet och glädje jag känner! Stort grattis till VIK och lillebror iallafall!
Avslutar kvällen med att fixa lyxiga matlådor till imorgon och situps! <3
XXX
Kl. 08.00 satt jag i soffan och åt frukost, gröt med blåbär, lingon och lite äppelmos och mjölk till Nyhetsmorgon. 50 minuter senare befann jag mig på gymmet, ombytt och klar. 30 minuter på löpbandet och 10 minuter på träningscykeln blev det. Börjar kännas i knäna tyvärr, men som planerat är det vilodag imorgon. Blir det träning på torsdag, blir det simning eller crosstrainer för att skona mina stackars gamla fotbollsknän. Efter gymmet åkte jag hem, duschade, åt lunch och sedan sminkade jag mig lite extra och satte på mig lite snyggare kläder än vanligt - faktiskt mitt favoritlinne jag fick av lillebror i julklapp!
Den korta skoldagen bestod av Professional English, och jisses vilken fantastisk eftermiddag. Lärarinnan verkar vara helt fantastiskt och kommer från Storbritannien, vi fick prata lite engelska redan idag och jag kände att jag hade rätt bra flyt, men det ska bli ännu bättre.
Middagen bestod av kycklingsallad, och hade intagits redan innan kl.19.30. REKORD!
Brorsan spelade ikväll en viktig match mot kumla. Minst 1 poäng skulle ta Västervik till playoff till allsvenskan! Det blev 3 poäng. Lillebror blev även utsedd till Den mest värdefulla spelaren 13/14. Jävlar vad stolt jag är! Pysen, som jag kallar honom, stod för 1 mål och 1 assist!
Kan nog inte beskriva den stolthet och glädje jag känner! Stort grattis till VIK och lillebror iallafall!
Avslutar kvällen med att fixa lyxiga matlådor till imorgon och situps! <3
XXX
Skönt gympass...
Min första tanke imorse när jag vaknade var att jag ville stänga av larmet på luren och sedan krypa ner igen. Så blev det inte. Motvilligt tog jag mig upp ur sängen, och mindre motvilligt till skolan. Det är riktigt kul just nu, eftersom vi drar igång typ 3 nya kurser nu - Branschgeografi, Professional English och Affärsmannaskap. Ser mest fram emot engelskan eftersom jag tycker att det är så himla roligt!! Intro-kurs imorgon.
På onsdag är det engelska hela dagen i skolan, och direkt efter ska jag på intervju för ett jobb i sommar, som språkreseledare i London. Passande nog kommer intervjun vara på engelska så då får jag lite uppvärmning i skolan.
På onsdag är det engelska hela dagen i skolan, och direkt efter ska jag på intervju för ett jobb i sommar, som språkreseledare i London. Passande nog kommer intervjun vara på engelska så då får jag lite uppvärmning i skolan.
På bussen på vägen hem från plugget somnade jag till ordentligt och vaknade när vi svängde av motorvägen. Knaprade i min en Dexrosol för att höja sockret lite, och precis som planerat hoppade jag av i Salem för att gå till gymmet.
Dagens pass bestod av 20 min crosstrainer, 20 min varierad hastighet/lutning på löpbandet och sedan 25 min på träningscykeln. Det sista som händer ikväll blir ett gäng situps, men det får vänta tills maten har lagt sig lite.
I övrigt har dagen varit rätt händelselös. Tittade på Morgan och Ola-Connys resa till middag. När jag först började titta på det programmet blev jag arg över hur pinsamt det var, men nu blir jag så glad av att titta. Det är två helt olika personer som åker på en äventyrsresa ihop. Den ena lugnt som fan och den andra betydligt mer flängig. De kompletterar varandra hur bra som helst. Det enda som saknas är språkkunskaperna, och det är väl just det som är så kul.
I detta avsnitt skulle Ola-Conny köra stridsvagn, och blev visad ett rör. Han förklarade för intruktören att man kunde ha sitt "amarillo" i den. "Amarillo?" frågade intruktören. Och så satte O-C igång att förklara, "amarillo, A-MA-RI-LLO - lajk wen der koms a klaud and der koms räjn ju täjk jår amarillo" "Ooooh, UMBRELLA!" säger den stackars instruktören...
Ska försöka uppdatera under veckan med kost/träningsresultat. Dessutom - På fredag kommer jag berätta en stor nyhet, så stay tuned!
XXX
Dagens pass bestod av 20 min crosstrainer, 20 min varierad hastighet/lutning på löpbandet och sedan 25 min på träningscykeln. Det sista som händer ikväll blir ett gäng situps, men det får vänta tills maten har lagt sig lite.
I övrigt har dagen varit rätt händelselös. Tittade på Morgan och Ola-Connys resa till middag. När jag först började titta på det programmet blev jag arg över hur pinsamt det var, men nu blir jag så glad av att titta. Det är två helt olika personer som åker på en äventyrsresa ihop. Den ena lugnt som fan och den andra betydligt mer flängig. De kompletterar varandra hur bra som helst. Det enda som saknas är språkkunskaperna, och det är väl just det som är så kul.
I detta avsnitt skulle Ola-Conny köra stridsvagn, och blev visad ett rör. Han förklarade för intruktören att man kunde ha sitt "amarillo" i den. "Amarillo?" frågade intruktören. Och så satte O-C igång att förklara, "amarillo, A-MA-RI-LLO - lajk wen der koms a klaud and der koms räjn ju täjk jår amarillo" "Ooooh, UMBRELLA!" säger den stackars instruktören...
Ska försöka uppdatera under veckan med kost/träningsresultat. Dessutom - På fredag kommer jag berätta en stor nyhet, så stay tuned!
XXX
Vägen mot en snyggare kropp
Ja, som titeln avslöjar, och precis som alla andra år har jag som nyårslöfte att snygga till min kropp... Självklart är detta år inget undantag, men när jag såg att jag hade 4 kategorier som hette beach-nånting/viktväktarna, började jag skämmas lite. Tänk hur många gånger jag har försökt, utan att komma i mål.
Just nu har jag ett mål. Ett mål som jag inte ens bestämt någon siffra på. Det är det värsta med mitt mål.
I slutet av förra året kom jag överens med Johans mamma - mitt första delmål ska vara när de åker till Thailand, den 13 mars. Har inte bestämt mig för någon siffra och är inte nöjd med mitt resultat än så länge. Tyvärr har jag varit sjuk rätt mycket sedan nyår så jag har nästan inte kunnat träna något alls. Denna vecka har jag varit på gymmet två gånger.
Idag, söndag, var en av dagarna. Körde varierade hastigheter och lutningar på löpbandet i 35 min. Allt från 4,5km/h-11,5km/h, från 0,0%-8,5% lutning. Fick lite dubbelstuds på hjärtat när jag sprang på löpbandet så jag körde kortare intervaller så att pumpen fick lugna ner sig lite ibland då och då. Efter det cyklade jag i en kvart, sen hann jag inget mer eftersom jag hade lite bråttom hem.
Det absolut bästa med dagens pass var svett. Vet inte om jag har skrivit det i bloggen förut, men förr har jag inte kkunnat svettas. Jag har kunnat spela fotboll, mitt på den varmaste dagen i juli, utan att bli svettig. När jag bastar blir jag torr och svimfärdig. Om jag har fattat grejen rätt, är svettningar kroppens kylsystem. Man svettas för att kyla ner kroppen, och eftersom min kropp bara har blivit varmare och varmare, har jag tillslut bara börjat må dåligt av värmen, det känns som att kroppen kokar. När jag har berättat om mitt problem för folk tycker de att det är "lyxigt" att inte svettas, men det vill jag lova att det inte är. Men på senare tiden har jag ÄNTLIGEN börjat svettas. Idag, när jag satt på cykeln och trampade på satt jag och kollade runt. Blicken hamnade på min handled där det inte var ite fuktigt, utan t.o.m blött! När jag drog med andra handen formades det droppar! LYCKA! Kanske låter konstigt för en "normalsvettig" person, men OJ vad skönt! Nu börjar kroppen fungera som den ska!
Kosten har varit fram och tillbaka med. I veckorna har jag varit jätteduktig, utom nu i veckan för då var jag och mamma på IKEA och handlade. Hungern smög sig på, och blodsockret var nog obefintligt, vilket resulterade i en semla OCH en mjukglass. Helgen har bjudit på lite blandgodis och dessutom den helt sjukt goda Marabou OREO! Skulle någon säga till mig att jag bara fick äta en sorts godis för resten av mitt liv, skulle jag säga den chokladen. Den utklassar saltlakrits, något som faktiskt tar emot att erkänna!
Just nu har jag ett mål. Ett mål som jag inte ens bestämt någon siffra på. Det är det värsta med mitt mål.
I slutet av förra året kom jag överens med Johans mamma - mitt första delmål ska vara när de åker till Thailand, den 13 mars. Har inte bestämt mig för någon siffra och är inte nöjd med mitt resultat än så länge. Tyvärr har jag varit sjuk rätt mycket sedan nyår så jag har nästan inte kunnat träna något alls. Denna vecka har jag varit på gymmet två gånger.
Idag, söndag, var en av dagarna. Körde varierade hastigheter och lutningar på löpbandet i 35 min. Allt från 4,5km/h-11,5km/h, från 0,0%-8,5% lutning. Fick lite dubbelstuds på hjärtat när jag sprang på löpbandet så jag körde kortare intervaller så att pumpen fick lugna ner sig lite ibland då och då. Efter det cyklade jag i en kvart, sen hann jag inget mer eftersom jag hade lite bråttom hem.
Det absolut bästa med dagens pass var svett. Vet inte om jag har skrivit det i bloggen förut, men förr har jag inte kkunnat svettas. Jag har kunnat spela fotboll, mitt på den varmaste dagen i juli, utan att bli svettig. När jag bastar blir jag torr och svimfärdig. Om jag har fattat grejen rätt, är svettningar kroppens kylsystem. Man svettas för att kyla ner kroppen, och eftersom min kropp bara har blivit varmare och varmare, har jag tillslut bara börjat må dåligt av värmen, det känns som att kroppen kokar. När jag har berättat om mitt problem för folk tycker de att det är "lyxigt" att inte svettas, men det vill jag lova att det inte är. Men på senare tiden har jag ÄNTLIGEN börjat svettas. Idag, när jag satt på cykeln och trampade på satt jag och kollade runt. Blicken hamnade på min handled där det inte var ite fuktigt, utan t.o.m blött! När jag drog med andra handen formades det droppar! LYCKA! Kanske låter konstigt för en "normalsvettig" person, men OJ vad skönt! Nu börjar kroppen fungera som den ska!
Kosten har varit fram och tillbaka med. I veckorna har jag varit jätteduktig, utom nu i veckan för då var jag och mamma på IKEA och handlade. Hungern smög sig på, och blodsockret var nog obefintligt, vilket resulterade i en semla OCH en mjukglass. Helgen har bjudit på lite blandgodis och dessutom den helt sjukt goda Marabou OREO! Skulle någon säga till mig att jag bara fick äta en sorts godis för resten av mitt liv, skulle jag säga den chokladen. Den utklassar saltlakrits, något som faktiskt tar emot att erkänna!
Hursomhelst, är det slut på det roliga. Sista slutspurten inför målet i mitten på mars. Jag SKA komma under 70kg! Helst skulle jag komma ner till 67 kg, men jag vet inte ens om det är realistiskt på 30 dagar typ. Det innebär 1kg var 10:e dag.
Valde att skriva upp mina mått idag. De står skrivna i kalendern, och det ska bli intressant och se om det händer något med dem.
Har börjat planera veckans mat och träning, och än så länge ser det ut såhär:
Måndag:
Kvarg 0,1% med Fun Light till frukost, Spenatsoppa + 2 ägg till lunch, Kyckliggryta med ris till middag. + frukt under dagen.
Träning på kvällen
Tisdag:
Kvarg 0,1% m Fun Light till frukost, Kycklinggryta m ris till lunch, Kycklingsallad till middag. + frukt under dagen.
Träning på förmiddagen.
Onsdag:
Kycklingsallad till lunch, middag?
Vilodag p.g.a jobbintervju
Torsdag:
Oklar meny.
Träning på kvällen.
Fredag:
Oklar middag, p.g.a. oklara planer.
Vilodag.
Lördag:
Bortbjudna på middag hos Kjelle och Maria. Måste kämpa med att hålla fingarna i styr. Vi brukar kalla det att "Fucka ur", vilket innebär att man frossar. Brukar vanligtvis rulla hem från middagsbjudningarna hos svärföräldrarna.
Ev. Träning.
Söndag:
"Utflykt" till Västervik för att titta på brorsans match. Lång resa. Förslag på bra resemat mottages tacksamt.
Vilodag
Det bästa med att vara motiverad är att mat/träningsplanering blir rolig! :) Nu blir det massa sit-ups innan natti!
Just Fucking Do It! Inga Ursäkter!
XXX
Onsdag:
Kycklingsallad till lunch, middag?
Vilodag p.g.a jobbintervju
Torsdag:
Oklar meny.
Träning på kvällen.
Fredag:
Oklar middag, p.g.a. oklara planer.
Vilodag.
Lördag:
Bortbjudna på middag hos Kjelle och Maria. Måste kämpa med att hålla fingarna i styr. Vi brukar kalla det att "Fucka ur", vilket innebär att man frossar. Brukar vanligtvis rulla hem från middagsbjudningarna hos svärföräldrarna.
Ev. Träning.
Söndag:
"Utflykt" till Västervik för att titta på brorsans match. Lång resa. Förslag på bra resemat mottages tacksamt.
Vilodag
Det bästa med att vara motiverad är att mat/träningsplanering blir rolig! :) Nu blir det massa sit-ups innan natti!
Just Fucking Do It! Inga Ursäkter!
XXX
Sommarlängtan
Varje år, ungefär såhär års, infinner sig en längtan. En längtan efter värme, sommar, sol och grönska. Den kommer alltid som en smäll på käften, precis när vädret är som värst - precis som idag. Inte nog med molntäcket som hängt över oss, i något som känns som en evighet, men dimman, slasket och kylan. Ja, välkommen till februari, Sverige. Om jag skulle få uppskatta antalet soldagar so far, under 2014, skulle jag säga ca 2.
När längtan kommer är det ingen återvändo. Det finns inte en chans i världen att den tas tillbaka. Det är som ett REA-köp, som det absolut inte är öppet köp på, eller som när man tagit klivet ut från kanten på 5:ans trampolin - det går inte att ta tillbaka.
Min längtan efter sommaren brukar även innebära ett sjuk begär att resa. Jag vill åka nu! Jag vill komma iväg, någonstans där det är varmt, där man kan bada i havet eller poolen. Där man måste bada i havet eller poolen, eftersom det är varmt. Där man inte kan ha mer kläder på sig än en T-shirt och shorts, men helst inte mer än bikinin.
Men innan dess.... Lite situps.... Come on Beach2014! Yeah, BRING IT!
XXX
När längtan kommer är det ingen återvändo. Det finns inte en chans i världen att den tas tillbaka. Det är som ett REA-köp, som det absolut inte är öppet köp på, eller som när man tagit klivet ut från kanten på 5:ans trampolin - det går inte att ta tillbaka.
Min längtan efter sommaren brukar även innebära ett sjuk begär att resa. Jag vill åka nu! Jag vill komma iväg, någonstans där det är varmt, där man kan bada i havet eller poolen. Där man måste bada i havet eller poolen, eftersom det är varmt. Där man inte kan ha mer kläder på sig än en T-shirt och shorts, men helst inte mer än bikinin.
Men innan dess.... Lite situps.... Come on Beach2014! Yeah, BRING IT!
XXX
Året 2013...
Ännu ett år är över, och fort har det gått... Året har varit både ett av de bästa och ett av de värsta i hela mitt liv.
Tyvärr har jag ju inte bloggat så mycket under året men jag ska försöka minnas vad jag har hunnit med...
Januari spenderades med fokus på mat och vikt. Jag var sjukt motiverad inför thailand och var riktigt duktig ett tag. Jag, Johan, Anna och Akhila åkte till Trysil men eftersom jag var lite hängig åkte jag inte skidor utan njöt bara av att vara där i lugnet.
När de övriga skulle åka längdskidor runt fjället valde jag att gå med en liten bit. Jag följde med till den högt punkten på i skidspåret och det var en riktigt härlig känsla. Klicka HÄR för att läsa om det.
I Februari började jag jobba på Wasa Städ, där jag jobbade som allt-i-allo-kontors-nisse, dvs kundservice, administration, försäjning m.m.
Under en vecka bodde Johan borta när han var på kurs med jobbet, och därmed missade vi alla hjärtans dag tillsammans. När Johan kom hem, dagen efter alla hjärtans dag överraskade jag honom. När han kom hem möttes han av röda heliumballonger, ljus och konfetti som ledde honom in i sovrummet. Där hade jag satt upp girlanger, tänt ljus och dukat upp fika (kärleksmums, chokladfondue med frukt, ballerina med hjärtan på och cider i skumpaglas). Själv satt jag i sängen, med min hjärtmönstrade klänning och välkomnade honom hem på fika-istället-för-frukost-på-sängen. Väldigt mysigt och jag kände mig både romantisk och kreativ.
I slutet av månaden var vi på Bandit Rock Awards, där Slash var huvudakten. Sjukt bra konsert och vi hade nog typ de bästa platserna, eftersom vi stod där artisterna gick förbi för att hämta sina Awards. "High-fiveade" med rätt många som gick förbi.
Mars kändes som en lång månad. Det var då vi skulle åka till Thailand för att fira Johans mamma som skulle fylla 50. Fortsatte kämpa med kilona fram till resan och lyckades ganska bra. Väntan, väntan, väntan och lite mer väntan... Så kändes det.
Bestämde mig för att söka starta-eget-bidrag för att starta upp min Mary Kay-verksamhet. Fick positivt besked. Planterade fröer som jag ställde i fönstret. Tomat, Paprika och Chili.
Den 23 mars åkte vi till Thailand. För mig var det första gången jag åkte utanför Europa. Resan var helt fantastisk. Kom på att jag ännu inte har bloggat om den, och även om jag vill göra det kommer det säkert glömmas bort om jag känner mig själv rätt. Vi åkte först till ett hotell i Khao Lak där vi bodde hela första veckan. Spenderade mycket tid i skuggan, med SPF 70 och tunn tröja, eftersom jag brände mig rejält. Veckan därpå åkte vi till Nai Yang beach, 5 minuters bilresa söder om Phukets flygplats. Där bodde vi på hotellet Indigo Pearl. Hotellet är känt för sin söndagsbrunch, och självklart bokade vi bord till den. Hur varmt det än var den dagen, när vi satt på brunchen, var det ändå helt fantastiskt. En av de stora höjdpunkterna på veckan faktiskt. Men jisses vad mätta vi blev. Alla lyckades någon gång under resan dra på sig en formsvacka. Johans innebar att jag fick sova i Kjelles, Marias och Annas rum, pga min emetofobi (spyfobi). Firade Marias 50-årsdag och påsken i Thailand.
Kom hem från Thailand i början av April. Jag kan inte minnas att månaden var särskilt händelserik. Jag joggade, jobbade, solade på balkongen ganska mycket och jag beställde mitt Mary Kay starter-kit.
I Maj tog Sverige VM-guld i ishockey efter att Sedin-bröderna kom hem och stal showen. Jag anser självklart att det är hela lagets förtjänst, men bröderna bidrog med extremt mycket. Vi bokade SpanienViaLondon-resan, och firade mamma, lillebror, morfar och faster Ewa som fyller år under första halvan av maj.
Vi åkte en sväng upp till Leksand också. Vi var nere och tittade på ko-släppet, köpte helmjölk och glass i gårdsbutiken.
Juni var det mest jobb som gällde. Svenska nationaldagen spenderades på golfbanan med mamma, pappa och Johan.
2007 var vi ett gäng som var ute vid Kvegerö och tältade. Sedan dess har vi varje år sagt att vi ska göra det igen, men det har aldrig blivit av. Förrän 2013! Jag, Johan, Karlsson och Alle åkte ut och slog upp ett tält jag fick av farmor. Grillade, myste, badade och fiskade kräftor som vi sedan kokade i stormköket, som jag också fått av farmor.
Dagen därpå var det Trosa marknad. Jag och Johan hann bara börja gå på marknaden innan vi hamnade i en diskussion där vi var oense och blev lite griniga på varandra. Mitt i diskussionen flög en mås(jävel) och sket mig i håret. Tur att mamma och pappa bor i närheten och att måsen var lite hård i magen. Det var bara att gå dit och tvätta håret, äta lunch och göra ett nytt försök, och den gången gick det betydligt bättre. Har sedan dess en smärre fobi för mås-skitar.
I Juni fyller jag ju dessutom år. 24 var siffran detta år och precis som vanligt infinner sig åldersnojjan lagom till den 26 juni. I mitten av månaden åkte jag ännu en gång på en UVI och åkte till vårdcentralen för att få en antibiotika-kur. Ledsen och arg över mitt elände satt jag i väntrummet när jag fick ett mail - "Du har blivit antagen till Frans Schartaus utbildning Diplomerad Resekonsult - TRAC". Känslorna fick sig en Roundhouse Kick, jag började skaka och ögonen fylldes med tårar. Den första jag ringde var mamma. Besöket hos läkaren blev betydligt lättare efter det.
Jag var och hälsade på Caruso också. Jag och Anna, som jag ägde honom ihop med åkte tillsammans till Björnlunda där han stod nu. Vi tog oss ut till en åker där vi fick rida honom, båda två. Känslan var verkligen härlig att få sitta på hans rygg igen.
Vi hade släktträff i Trosa, denna gång var det släkten på mammas sida vi träffade. Riktigt trevligt att få träffa släktingar man inte träffat på länge, eller någonsin...
I Juli körde jag slutspurt på de sista kilona innan SpanienViaLondon-resan. Trots att jag var duktig ett bra tag hände inget med vikten, vilket var skapligt frustrerande. Spenderade ganska mycket tid ute vid Mölle-badet när jag hade lediga dagar och jag mste säga att sommaren var den bästa på länge - vädermässigt!! Jag tror aldrig att jag har promenerat så mycket som jag gjorde i Juli. Gick 8-10km/gång och det var riktigt skönt.
Var på Maiden med Pappa, Johan och JanE, på Friends arena. Ljudet var kasst, och helt otroligt nog hade de inte taket öppet, trots att det var mitt i sommaren och vackert väder. Fail.
Nedräkning hela månaden, fram till den 19 juli när vi äntligen åkte till London ett par dagar med Karlsson och Alle, för att sedan fortsätta vidare mot Spanien, Marbella och Johnnys bar. För första gången sedan 2008 fick jag äntligen komma dit och äta gambas och dricka Baileys On The House. Underbara Johnny. Det kommer aldrig finnas en bättre servitör! Är ni nyfikna på bilder och blogginlägg om den resan (och det galna slutet) hittar ni den HÄR!
Augusti började med en trip upp till Leksand, för att hjälpa till och fixa med huset, titta på finbilar och fiska. Bästa fiskeåret någonsin! Åt abborre för första gången i mitt liv.
Den 19 Augusti var det dags för upprop i skolan. Första veckan var helt fantastisk och vi lärde känna varandra ganska fort i klassen.
Den 24 augusti var det "överläkar-fest", dvs gårdsfest för alla som bor i föreningen. Det serverades god mat, och jag lyckades för första gången i mitt liv att bli lite full. Mycket trevlig kväll må jag säga.
Den 25 Augusti skulle bli en viktig dag i mitt liv. Jag var och hälsade på farfar, som låg på en vårdavdelning i Nyköping. Jag visste att han var väldigt sjuk, och jag hade pratat med honom i telefon dagen innan och då hade han väldigt ont. Jag frågade då om han trodde att han orkade ta emot besök någon dag snart, men han ville avvakta. Jag åkte till Trosa på dagen och pappa ringde till farfar och frågade om vi kunde komma förbi en sväng. Han var lite tveksam först men när pappa sa att jag skulle följa med sa han att han gärna ville att vi skulle komma. Det var riktigt jobbigt att se honom må så dåligt. Farfar som inte gnäller i onödan, han om alltid varit så pigg och hurtig. Vi pratade lite och ibland somnade han till. Han frågade mig hur det går i skolan, och när jag berättade hur roligt jag tyckte att det var blev han jättelycklig, nästan rörd över min lycka. När vi gick gav jag honom en kram och en puss på pannan. Det var sista gången jag träffade min farfar...
Den 26 Augusti lämnade han livet på jorden. Saknad och älskad för evigt!
Jag hade under dagen fått ett samtal av pappa. Han berättade att farfar hade blivit sämre, och jag förstod att han inte skulle orka kämpa så länge till. Jag var väldigt ledsen under kvällen, och arg över att jag inte kunde göra någonting. Kl. 21.57 skrev jag en Facebook-uppdatering: "Det kan inte sägas tillräckligt många gånger: Ta aldrig något/någon för givet!"
Precis innan jag somnade den kvällen kunde jag känna hur farfar satt bredvid mig på sängen. Han strök mig över håret precis innan jag somnade in, som om han ville berätta att det är över nu...
Kl.06.00 ringde mamma med beskedet om att farfar gick bort 21.55 kvällen innan. "Ja, jag förstod det..." sa jag. Hon erbjöd sig att hämta mig i södertälje om jag ville komma hem, men jag valde att åka till skolan ändå. Hade jag frågat farfar den morgonen, vad han tycker att jag ska göra, hade han velat att jag skulle åka till skolan.
Vi åkte till Trosa på kvällen och träffade mamma, pappa, Marie-louise (farfars fru) och faster Marina. Det kändes riktigt skönt att få vara där och både få och ge stöd.
Åkte och tittade på en av brorsans hockeymatcher, där brorsan fick göra första målet. Det blev extremt känslosamt när jag uppmärksammade hans målgest. Farfar stod bredvid mig och jublade och klappade händerna, stolt som bara han kan vara.
Fortsättningen i September bev en tuff period, och väldigt snurrig känslomässigt. Väldigt tuff efter farfars bortgång men så mycket lättare tackvare underbara klasskamrater och lärare.
Begravningen kom ganska snart, och den var väldigt vacker. Det var många som ville ta avsked, och det var uppenbart hur omtyckt han var.
Skolan gick bra och vi hade första tentan redan i mitten av september.
Den 13 September kom ett nytt liv till världen - Theo, som är min Kuson (Kusin-Son). Jag är alltså hans Mosin (Mors Kusin). Stolt över att jag hittat på dessa uttryck själv. Han måste vara världens sötaste unge, som dessutom har världens finaste päron! <3 Älskade unge!
I September fick jag kontakt med en av mina bästa vänner från London. Jag hade inte pratat med honom på länge så jag blev väldigt glad när han hörde av sig.
Oktober var en riktigt Rock'N'Roll-månad. Den 7 oktober släpptes Metallicas film Through The Never i 3D. Den visades en gång i Sverige (lame) och jag var såklart där för att se den. SJUKT bra film!
För första gången i mitt liv var jag på kryssning. Jag åkte med Johans familj och det var riktigt trevligt. Ingen partykryssning direkt. Åt middag, tittade lite i butikerna, gick upp på rummet för att lämna av det inhandlade för att sedan gå ner till "casinot". Så blev det inte. Vi stannade kvar på rummet, tittade på tv och somnade innan klockan var 22. Upp dagen efter, bingo och övriga tävlingar, lite slöseri på pengar i maskinerna, lunchbuffé och sen var vi framme. Trevligt hade vi iallafall.
Den 18 oktober åkte jag till London, helt på egen hand, för lite shopping och för att se Volbeat. När jag kom fram till O2 Brixton, där de skulle spela, bestämde jag mig för att vänta med att gå in. Jag ville titta lite på folket som var där och jag passade på att fota entrén eftersom den är rätt snygg. Helt plötsligt dyker gitarristen i bandet upp på gatan. Jag följer honom med blicken och tänker att jag ska våga gå fram. Han ser att jag tittar och hälsar på mig. Jag tvekar och tvekar men efter att en killa har fotat sig tillsammans med honom vågade jag gå fram till honom och fråga om jag också kunde få ta en bild, och det fick jag. Småpratade lite och han önskade mig en trevlig kväll, och jag önskade honom detsamma. Spelningen var riktigt riktigt bra! \m/
Resan var över på 36 timmar, så det blev en snabbvisit.
Bokade biljetter även till Stockholms-spelningen.
Oktober var också månaden när jag började lyssna på Five Finger Death Punch...
November fortsatte i Rock-spåret. Gick på FiveFingerDeathPunch/A7X som var riktigt bra! Bara ett par veckor senare var vå åter på konsert - Black Sabbath. Skön kväll, trevligt sällskap. Veckan därpå var det dags igen - Volbeat. I övrigt bestod månaden av plugg, plugg och plugg...
...vilket också fortsatte i December. Slutet av terminen blev lite stressig men det löste sig ganska bra ändå. Goda studieresultat gjorde mig både glad och stolt!
Julpyssel och julbak som vanligt.
Gick ut, för första gången på åratal - ja jag är så gammal. Jag var på Patricia med Liza och Malin och hade en helt fantastisk kväll. Zamir, som går i min klass, jobbar som bartender där och just den kvällen jobbade han också. Eftersom jag fick i mig mer än tillräckligt med dricka redan hemma hos Liza, drack jag bara vatten på båten. Hade hur kul som helst. Dansade, sjöng och snackade skit. Underbar kväll.
Julklappsspelet spelades precis som vanligt. Dock kändes det mindre hysteriskt denna gång, kanske med tanke på att det var mer barn i huset denna gång.
För första gången firade jag och Johan juafton med båda våra familjer. Vi började i vårsta hos Johans farmor och farfar för att sedan åka vidare till Trosa och äta moster Annelies Legendariska köttbullar. Måste varit väldigt snäll eftersom jag fick massor med fina julklappar.
Nyår firades hemma i Salem tillsammans med Karlsson och Alle. En underbar kväll med rekordmycket raketer, god mat och jävligt trevligt sällskap. Ett perfekt slut på ett förjävligt och helt fantastiskt år...
Januari spenderades med fokus på mat och vikt. Jag var sjukt motiverad inför thailand och var riktigt duktig ett tag. Jag, Johan, Anna och Akhila åkte till Trysil men eftersom jag var lite hängig åkte jag inte skidor utan njöt bara av att vara där i lugnet.
När de övriga skulle åka längdskidor runt fjället valde jag att gå med en liten bit. Jag följde med till den högt punkten på i skidspåret och det var en riktigt härlig känsla. Klicka HÄR för att läsa om det.
I Februari började jag jobba på Wasa Städ, där jag jobbade som allt-i-allo-kontors-nisse, dvs kundservice, administration, försäjning m.m.
Under en vecka bodde Johan borta när han var på kurs med jobbet, och därmed missade vi alla hjärtans dag tillsammans. När Johan kom hem, dagen efter alla hjärtans dag överraskade jag honom. När han kom hem möttes han av röda heliumballonger, ljus och konfetti som ledde honom in i sovrummet. Där hade jag satt upp girlanger, tänt ljus och dukat upp fika (kärleksmums, chokladfondue med frukt, ballerina med hjärtan på och cider i skumpaglas). Själv satt jag i sängen, med min hjärtmönstrade klänning och välkomnade honom hem på fika-istället-för-frukost-på-sängen. Väldigt mysigt och jag kände mig både romantisk och kreativ.
I slutet av månaden var vi på Bandit Rock Awards, där Slash var huvudakten. Sjukt bra konsert och vi hade nog typ de bästa platserna, eftersom vi stod där artisterna gick förbi för att hämta sina Awards. "High-fiveade" med rätt många som gick förbi.
Mars kändes som en lång månad. Det var då vi skulle åka till Thailand för att fira Johans mamma som skulle fylla 50. Fortsatte kämpa med kilona fram till resan och lyckades ganska bra. Väntan, väntan, väntan och lite mer väntan... Så kändes det.
Bestämde mig för att söka starta-eget-bidrag för att starta upp min Mary Kay-verksamhet. Fick positivt besked. Planterade fröer som jag ställde i fönstret. Tomat, Paprika och Chili.
Den 23 mars åkte vi till Thailand. För mig var det första gången jag åkte utanför Europa. Resan var helt fantastisk. Kom på att jag ännu inte har bloggat om den, och även om jag vill göra det kommer det säkert glömmas bort om jag känner mig själv rätt. Vi åkte först till ett hotell i Khao Lak där vi bodde hela första veckan. Spenderade mycket tid i skuggan, med SPF 70 och tunn tröja, eftersom jag brände mig rejält. Veckan därpå åkte vi till Nai Yang beach, 5 minuters bilresa söder om Phukets flygplats. Där bodde vi på hotellet Indigo Pearl. Hotellet är känt för sin söndagsbrunch, och självklart bokade vi bord till den. Hur varmt det än var den dagen, när vi satt på brunchen, var det ändå helt fantastiskt. En av de stora höjdpunkterna på veckan faktiskt. Men jisses vad mätta vi blev. Alla lyckades någon gång under resan dra på sig en formsvacka. Johans innebar att jag fick sova i Kjelles, Marias och Annas rum, pga min emetofobi (spyfobi). Firade Marias 50-årsdag och påsken i Thailand.
Kom hem från Thailand i början av April. Jag kan inte minnas att månaden var särskilt händelserik. Jag joggade, jobbade, solade på balkongen ganska mycket och jag beställde mitt Mary Kay starter-kit.
I Maj tog Sverige VM-guld i ishockey efter att Sedin-bröderna kom hem och stal showen. Jag anser självklart att det är hela lagets förtjänst, men bröderna bidrog med extremt mycket. Vi bokade SpanienViaLondon-resan, och firade mamma, lillebror, morfar och faster Ewa som fyller år under första halvan av maj.
Vi åkte en sväng upp till Leksand också. Vi var nere och tittade på ko-släppet, köpte helmjölk och glass i gårdsbutiken.
Juni var det mest jobb som gällde. Svenska nationaldagen spenderades på golfbanan med mamma, pappa och Johan.
2007 var vi ett gäng som var ute vid Kvegerö och tältade. Sedan dess har vi varje år sagt att vi ska göra det igen, men det har aldrig blivit av. Förrän 2013! Jag, Johan, Karlsson och Alle åkte ut och slog upp ett tält jag fick av farmor. Grillade, myste, badade och fiskade kräftor som vi sedan kokade i stormköket, som jag också fått av farmor.
Dagen därpå var det Trosa marknad. Jag och Johan hann bara börja gå på marknaden innan vi hamnade i en diskussion där vi var oense och blev lite griniga på varandra. Mitt i diskussionen flög en mås(jävel) och sket mig i håret. Tur att mamma och pappa bor i närheten och att måsen var lite hård i magen. Det var bara att gå dit och tvätta håret, äta lunch och göra ett nytt försök, och den gången gick det betydligt bättre. Har sedan dess en smärre fobi för mås-skitar.
I Juni fyller jag ju dessutom år. 24 var siffran detta år och precis som vanligt infinner sig åldersnojjan lagom till den 26 juni. I mitten av månaden åkte jag ännu en gång på en UVI och åkte till vårdcentralen för att få en antibiotika-kur. Ledsen och arg över mitt elände satt jag i väntrummet när jag fick ett mail - "Du har blivit antagen till Frans Schartaus utbildning Diplomerad Resekonsult - TRAC". Känslorna fick sig en Roundhouse Kick, jag började skaka och ögonen fylldes med tårar. Den första jag ringde var mamma. Besöket hos läkaren blev betydligt lättare efter det.
Jag var och hälsade på Caruso också. Jag och Anna, som jag ägde honom ihop med åkte tillsammans till Björnlunda där han stod nu. Vi tog oss ut till en åker där vi fick rida honom, båda två. Känslan var verkligen härlig att få sitta på hans rygg igen.
Vi hade släktträff i Trosa, denna gång var det släkten på mammas sida vi träffade. Riktigt trevligt att få träffa släktingar man inte träffat på länge, eller någonsin...
I Juli körde jag slutspurt på de sista kilona innan SpanienViaLondon-resan. Trots att jag var duktig ett bra tag hände inget med vikten, vilket var skapligt frustrerande. Spenderade ganska mycket tid ute vid Mölle-badet när jag hade lediga dagar och jag mste säga att sommaren var den bästa på länge - vädermässigt!! Jag tror aldrig att jag har promenerat så mycket som jag gjorde i Juli. Gick 8-10km/gång och det var riktigt skönt.
Var på Maiden med Pappa, Johan och JanE, på Friends arena. Ljudet var kasst, och helt otroligt nog hade de inte taket öppet, trots att det var mitt i sommaren och vackert väder. Fail.
Nedräkning hela månaden, fram till den 19 juli när vi äntligen åkte till London ett par dagar med Karlsson och Alle, för att sedan fortsätta vidare mot Spanien, Marbella och Johnnys bar. För första gången sedan 2008 fick jag äntligen komma dit och äta gambas och dricka Baileys On The House. Underbara Johnny. Det kommer aldrig finnas en bättre servitör! Är ni nyfikna på bilder och blogginlägg om den resan (och det galna slutet) hittar ni den HÄR!
Augusti började med en trip upp till Leksand, för att hjälpa till och fixa med huset, titta på finbilar och fiska. Bästa fiskeåret någonsin! Åt abborre för första gången i mitt liv.
Den 19 Augusti var det dags för upprop i skolan. Första veckan var helt fantastisk och vi lärde känna varandra ganska fort i klassen.
Den 24 augusti var det "överläkar-fest", dvs gårdsfest för alla som bor i föreningen. Det serverades god mat, och jag lyckades för första gången i mitt liv att bli lite full. Mycket trevlig kväll må jag säga.
Den 25 Augusti skulle bli en viktig dag i mitt liv. Jag var och hälsade på farfar, som låg på en vårdavdelning i Nyköping. Jag visste att han var väldigt sjuk, och jag hade pratat med honom i telefon dagen innan och då hade han väldigt ont. Jag frågade då om han trodde att han orkade ta emot besök någon dag snart, men han ville avvakta. Jag åkte till Trosa på dagen och pappa ringde till farfar och frågade om vi kunde komma förbi en sväng. Han var lite tveksam först men när pappa sa att jag skulle följa med sa han att han gärna ville att vi skulle komma. Det var riktigt jobbigt att se honom må så dåligt. Farfar som inte gnäller i onödan, han om alltid varit så pigg och hurtig. Vi pratade lite och ibland somnade han till. Han frågade mig hur det går i skolan, och när jag berättade hur roligt jag tyckte att det var blev han jättelycklig, nästan rörd över min lycka. När vi gick gav jag honom en kram och en puss på pannan. Det var sista gången jag träffade min farfar...
Den 26 Augusti lämnade han livet på jorden. Saknad och älskad för evigt!
Jag hade under dagen fått ett samtal av pappa. Han berättade att farfar hade blivit sämre, och jag förstod att han inte skulle orka kämpa så länge till. Jag var väldigt ledsen under kvällen, och arg över att jag inte kunde göra någonting. Kl. 21.57 skrev jag en Facebook-uppdatering: "Det kan inte sägas tillräckligt många gånger: Ta aldrig något/någon för givet!"
Precis innan jag somnade den kvällen kunde jag känna hur farfar satt bredvid mig på sängen. Han strök mig över håret precis innan jag somnade in, som om han ville berätta att det är över nu...
Kl.06.00 ringde mamma med beskedet om att farfar gick bort 21.55 kvällen innan. "Ja, jag förstod det..." sa jag. Hon erbjöd sig att hämta mig i södertälje om jag ville komma hem, men jag valde att åka till skolan ändå. Hade jag frågat farfar den morgonen, vad han tycker att jag ska göra, hade han velat att jag skulle åka till skolan.
Vi åkte till Trosa på kvällen och träffade mamma, pappa, Marie-louise (farfars fru) och faster Marina. Det kändes riktigt skönt att få vara där och både få och ge stöd.
Åkte och tittade på en av brorsans hockeymatcher, där brorsan fick göra första målet. Det blev extremt känslosamt när jag uppmärksammade hans målgest. Farfar stod bredvid mig och jublade och klappade händerna, stolt som bara han kan vara.
Fortsättningen i September bev en tuff period, och väldigt snurrig känslomässigt. Väldigt tuff efter farfars bortgång men så mycket lättare tackvare underbara klasskamrater och lärare.
Begravningen kom ganska snart, och den var väldigt vacker. Det var många som ville ta avsked, och det var uppenbart hur omtyckt han var.
Skolan gick bra och vi hade första tentan redan i mitten av september.
Den 13 September kom ett nytt liv till världen - Theo, som är min Kuson (Kusin-Son). Jag är alltså hans Mosin (Mors Kusin). Stolt över att jag hittat på dessa uttryck själv. Han måste vara världens sötaste unge, som dessutom har världens finaste päron! <3 Älskade unge!
I September fick jag kontakt med en av mina bästa vänner från London. Jag hade inte pratat med honom på länge så jag blev väldigt glad när han hörde av sig.
Oktober var en riktigt Rock'N'Roll-månad. Den 7 oktober släpptes Metallicas film Through The Never i 3D. Den visades en gång i Sverige (lame) och jag var såklart där för att se den. SJUKT bra film!
För första gången i mitt liv var jag på kryssning. Jag åkte med Johans familj och det var riktigt trevligt. Ingen partykryssning direkt. Åt middag, tittade lite i butikerna, gick upp på rummet för att lämna av det inhandlade för att sedan gå ner till "casinot". Så blev det inte. Vi stannade kvar på rummet, tittade på tv och somnade innan klockan var 22. Upp dagen efter, bingo och övriga tävlingar, lite slöseri på pengar i maskinerna, lunchbuffé och sen var vi framme. Trevligt hade vi iallafall.
Den 18 oktober åkte jag till London, helt på egen hand, för lite shopping och för att se Volbeat. När jag kom fram till O2 Brixton, där de skulle spela, bestämde jag mig för att vänta med att gå in. Jag ville titta lite på folket som var där och jag passade på att fota entrén eftersom den är rätt snygg. Helt plötsligt dyker gitarristen i bandet upp på gatan. Jag följer honom med blicken och tänker att jag ska våga gå fram. Han ser att jag tittar och hälsar på mig. Jag tvekar och tvekar men efter att en killa har fotat sig tillsammans med honom vågade jag gå fram till honom och fråga om jag också kunde få ta en bild, och det fick jag. Småpratade lite och han önskade mig en trevlig kväll, och jag önskade honom detsamma. Spelningen var riktigt riktigt bra! \m/
Resan var över på 36 timmar, så det blev en snabbvisit.
Bokade biljetter även till Stockholms-spelningen.
Oktober var också månaden när jag började lyssna på Five Finger Death Punch...
November fortsatte i Rock-spåret. Gick på FiveFingerDeathPunch/A7X som var riktigt bra! Bara ett par veckor senare var vå åter på konsert - Black Sabbath. Skön kväll, trevligt sällskap. Veckan därpå var det dags igen - Volbeat. I övrigt bestod månaden av plugg, plugg och plugg...
...vilket också fortsatte i December. Slutet av terminen blev lite stressig men det löste sig ganska bra ändå. Goda studieresultat gjorde mig både glad och stolt!
Julpyssel och julbak som vanligt.
Gick ut, för första gången på åratal - ja jag är så gammal. Jag var på Patricia med Liza och Malin och hade en helt fantastisk kväll. Zamir, som går i min klass, jobbar som bartender där och just den kvällen jobbade han också. Eftersom jag fick i mig mer än tillräckligt med dricka redan hemma hos Liza, drack jag bara vatten på båten. Hade hur kul som helst. Dansade, sjöng och snackade skit. Underbar kväll.
Julklappsspelet spelades precis som vanligt. Dock kändes det mindre hysteriskt denna gång, kanske med tanke på att det var mer barn i huset denna gång.
För första gången firade jag och Johan juafton med båda våra familjer. Vi började i vårsta hos Johans farmor och farfar för att sedan åka vidare till Trosa och äta moster Annelies Legendariska köttbullar. Måste varit väldigt snäll eftersom jag fick massor med fina julklappar.
Nyår firades hemma i Salem tillsammans med Karlsson och Alle. En underbar kväll med rekordmycket raketer, god mat och jävligt trevligt sällskap. Ett perfekt slut på ett förjävligt och helt fantastiskt år...
